Kåseri över en oplanerad förmiddagstur på motorcykel med Ove Fundin 160422

  
Idag steg Bella och jag upp kl sju, stekte ett ägg och lite fläsk, därtill en tallrik filmjölk med müsli. Bella lät sig väl smaka.   Tänkte använda förmiddagen till lite byråtjänst, kändes tungt, jag valde soffan och Bella placerade sig på min mage, vi somnade om medan tv,n gick med den nu oändliga följetången om miljöpartiets interna problem.

   Helt plötsligt ringer telefonen, Ove Fundin har kommit till Sverige och var åksugen. ”Ska vi ta en tur, vädret är ju toppen”. Jag behövde inte så lång beslutstid, vi bestämde att träffas på Kafé Columbia i Kisa kl 10.30.

   Grannen Bror tog hand om Bella och jag gav mig iväg, startade upp hojen och tankade. Det visade sig att jag redan kört den 300 km och det gick i exakt 15 liter bensin. En halvliter per mil är ok på en så pass stor motorcykel.

   Fem i halv elva parkerade jag bakom Oves svarta BMW R1200RT utanför Kafé Columbia i Kisa. Det blev gott kaffe och en fralla. 

   Vi gick upp på andra våningen och besåg utvandrarnas museum, konstaterade att vi borde haft ytterligare några timmar att få en riktig överblick, finns anledning att återkomma.

   Därefter drog vi vidare i riktning mot Rimforsa men tog av och körde gamla Linköpingsvägen utefter Åsundens västra strand via Håkantorp och vidare genom Rimforsa. Här kände man de fantastiska dofterna av vår, avverkat timmer och doften av kogödsel, ja det luktar faktiskt riktigt gott, det är dofter man går miste om när man färdas med automobil.

   Nu gick färden vidare på fantastiska vägar söder ut på Åsundens nordöstra sida, vilka vyer, Ove bad mig sakta farten, han ville få tid att njuta av utsikten, han var liksom jag helt betagen.

   Temperaturen varierade mellan +8 och +10 grader, helt acceptabelt när man har värme i säten och handtag.

   Vi kom fram till Horn där vi tog en påtår på Annas Kafé. Vi körde ut via Blomsfors och skildes vid vägskälet till 34,an. Ove åkte hem till Tranås och jag till Vimmerby för att sitta några timmar hos Sollan. Hon vilar mest, har svårt att få fram vad hon vill säga.

   Verkligheten ger sig åter till känna efter en fin förmiddagsupplevelse.

   Drygt 160 välbehagliga km blev avverkade denna dag!  

    
 

På MAF- Swedens årsmöte på Malmens militära Flygskola 160415

Har idag varit på Malmen där vi haft MAF- Swedens årsmöte med efterföljande samkväm för oss som varit med från begynnelsen.    Samkvämet hölls på Flygets Hus, F3’s gamla officersmäss. Flera av oss berättade om uppstarten av programmet i Bangladesh. 

Alltid roligt att träffa gamla bekanta och dela gamla minnen. Det blev en heldag i hjälpflygets tecken.

  Den här bilden togs vid den allra första träffen den 8/5 1982 på Bjärka Säbys Slott då vi beslöt att bilda Föreningen För Missionsflyg, sedermera namnändrat till MAF- Sweden.

Flera av de som var med på bilden fanns med idag, några finns inte längre ibland oss.

  Gamle kompisen Eugen Arvidsson till vänster i bild med min släkting Stig Holmström i mitten och jag själv på högerflanken. 
Eugen och jag flög en gång en Cessna 206 från Nordamerika över Karibiska havet, Bahamas, Kuba till Jamaica. Vidare via Colombia över Amazonas djungler till Bolivia i Sydamerika, en spännande och äventyrlig resa utefter den kända knarksmugglingsrutten. Tror det var år 1991.

  Eugen och Stig i glatt samspråk
  Stig Holmdtröm med Jan Bergdal i bakgrunden, Jan med ett mångårigt förflutet i Bangladesh och Stig med ett förflutet som den förste av Saabs provflygare som flög premiärturen med JAS Gripen.

  Lars-Erik Wallhagen studerar cockpit på en Saab SK60.
  Flygläraren Nordlander visade runt och höll ett intressant föredrag om den militära flygskolan på Malmen. Jan Widmark i bakgrunden.

Spegeldammen 160403

Här sitter Bella och jag och filosoferar på en liten bänk/planka vid den öppna klara och friska vattenkällan. Det är inte som den stora ljugarbänken vid husväggen.
   Det är en bänk vid en plats där man kan sitta i lugn och ro och begrunda livets frågor och mysterier.  

  Bella i husses knä Källsprånget

Vid dammen ett stycke från mig sitter en proffsfiskare på karp, han har åkt från Vetlanda för denna karppremiär. Tyvärr är det nog lite för kallt i vattnet för att karparna ska vara på bettet. Han berättar att han sett en fiskgjuse dyka ner och flög iväg med en karp på ca 20 cm. 

För snart 30 år sedan gick jag fram här med bössan på ryggen, det var tjäle på flera decimeter i marken men just här trampade jag ner mig och upptäckte att det var en gammal källa som hade vuxit igen.

Då ägde inte Sollan och jag marken , jag arrenderade bara jakten. I år blir det 25 år sedan vi köpte gården. Jag berättade händelsen för kompisen Sigge Olofsgård, han föreslog att jag skulle prova att gräva en damm. 

 Sigge Olofsgård

Sagt och gjort, jag ansökte om tillstånd från länsstyrelsen och fick tillstånd. Jag lät gräva fram källan till vad den är idag och upptäckte ytterligare en liknande plats ett stycke därifrån. När grävmaskinen kom ner någon meter sprutade det en vattenstråle mer än en meter upp i luften, hålet vattenfylldes omgående och det blev efter några dagars grävning en damm på ca 3000 m². 

Detta var på våren, på hösten var dammen helt fylld, då grävde vi lika mycket till. Nästa vår var även den delen vattenfylld, vi fortsatte då och gjorde dammen helt klar. Den mättes då upp till 9040 m² inklusive fyra små öar, det största vattendjupet var då 2,8 meter. 

Någon granne yttrade sig och sa att ”han är inte klok, det blir aldrig något vatten i den dammen”. Samma tongångar när jag flyttade två gamla torp som fanns på ägorna. 

Sigge rådde mig att köpa in några spegelkarpar, jag ansökte åter till länsstyrelsen och fick tillstånd att plantera in både Spegelkarp och svenska flodkräftor. 

Vi åkte till Älmeboda i Småland och köpte 6 karpar som vägde mellan 4 och 5 kg samt ett 20- tal småkarpar. Dessa har förökat sig i tusental trotts att alla påstod att inte karpen kunde föröka sig. 

Flodkräftorna, 485 stycken fick jag från en granne till vår sommarstuga på Öland. Karparnas antal ökade till att bli små tusenbröder. 

 Folk kom från alla håll och fiskade i vår damm som fick namnet Spegeldammen.

Vad jag då inte gillade var att några ynglingar från Hultsfreds fiskeklubb tjuvfiskade några malar i Emån och självsvåndigt och olagligt planterade ut dem i vår damm. 

Även dessa malar har förökat dig och blivit riktigt stora. Har sedermera förstått att lagar och förordningar inte följs av medlemmar i Hultsfreds Fiskeklubb. Efter några år tjuvfiskare de upp större delen av mina avelskarpar som nu hunnit bli riktigt stora. De återplanterades utan tillstånd i sjöar i Hultsfredstrakten. En av tjuvfiskarna lär ha belönats med en ordförandepost i fiskeklubben. 

Idag är jag dock tacksam för malarna, de har mot alla odds förökat sig rikligt och håller biotopen i balans.

Det blev sedermera ytterligare en mindre damm med endast flodkräftor eftersom malarna åt upp kräftynglen, nu har de en fristad i den lilla dammen, dock har en häger kommit på att den kan tillbringa hela dagarna vid våra dammar men fortfarande finns det kräftor kvar även om det inte blivit någon större succé. 

Ja detta var lite av vad jag satt och filofiserade över med Bella liggande vid min sida denna söndagseftermiddag i solskenet och 15°C i skuggan.  

    
    
  

  
   

image