Undret vid Barnastenen 141011

En strålande molnfri lördag, vi i motorcykelgänget, som någon så fyndigt döpt till “Antikrundan”, troligen på grund av vår höga medelålder, hade bestämt att ta en tur på våra hojar, troligen årets sista, men det har vi sagt i snart en månad nu, sommaren verkar inte vilja ta slut detta år, vilken sommar och vilken höst vi har upplevt!
Efter koll av väder ringde jag Ove Fundin, som nu är på besök i sin hemstad Tranås. Han blev glad och ställde upp, vi bestämde att mötas vid Ydregården intill Österbymo. Där skulle vi avnjuta en lunch tillsammans.

Vi övriga, sex till sinnes yngre herrar samlades som vanligt vid st1- macken vid Astrid Lindgrens Näs. Klockan 11.00 drog vi västerut förbi Åbro Bryggeri, Rumskullavägen, förbi Ventselholm, passerade vägskälet med skylten till Kvilleken (Rumskullaeken), Sveriges äldsta träd, cirka 1 000 år gammal och har en volym av cirka 60 kubikmeter, en höjd på 14 meter och en omkrets av cirka 13 meter. Allt enligt Google. Idag stannade vi inte till där, det har vi gjort ibland, men inte idag. Se bild!

20141012-085210.jpg

Någon mil efter Ydrefors möter vi Ove glatt vinkande, vi stannar och tar en bensträckare och får en stunds samtal. Ove kommer på en toppfin BMW R1200RT, endast körd några hundra mil. Han berättar skrattande att han köpt den av en man som tyckte han började bli för gammal att köra motorcykel, skulle fylla 60 år och jag som fyllt 81 säger Ove.

Vi fortsatte tillsammans genom Österbymo och parkerade vid Ydregården. Vilken vidunderlig utsikt, gården som numera är en populär restaurang ligger högt på Sydsvenska höglandet., vi satte ihop två trädgårdsbord och avnjöt vår måltid tillsammans. Ove i mitten, han berättade om sin resa förra året när han åkte över till Florida tillsammans med en kompis, där köpte de var sin motorcykel, Ove en BMW, kompisen en HD, sedan körde de genom hela USA och Kanada ända upp till Alaska och tillbaka till Florida. Ove passade på att fylla 80 år under resan. När de väl kom tillbaka tyckte nog Ove att de borde fortsätta även ner till Kee West, som är USA,s sydligaste ort. Kompisen följde inte med, han ville hem. Ove sålde sin BMW igen efter 22 000 kilometerstrippen eller 220 svenska, mil som vi säger här i Sverige.

Det hör till historien att Ove trampade cykel från sitt hem, som ligger i närheten av St Tropés i Frankrike till Tranås i Sverige, detta när han fyllde 65. När han fyllde 70 år gick han till fots från Frankrike till Travemünde i Tyskland där han tog färjan till Trelleborg och blev mött av sina barn. Promenaden lär ha tagit tre veckor. Ja detta om Ove Fundin

http://en.m.wikipedia.org/wiki/Ove_Fundin

Själv har jag inte dessa böjelser, nöjer mig med en tur på hojen när andan faller på.

20141012-085939.jpg

20141012-090007.jpg

20141012-090051.jpg

20141012-090109.jpg

20141012-090126.jpg

Vi beslöt att fortsätta några mil mot Svinhult för att göra ett besök vid “Barnastenen”, en minnesplats över två små flickor, som år 1901 gick vilse i skogarna under en svår snöstorm. De kröp ihop under en gran och levde där i 21 dagar på lite matsäck de hade med sig innan en skallgångskedja hittade dem. Detta i november/december månader. En mycket gripande berättelse, som nog många inte känner till. Se bilder!

Därefter fortsatte vi den vackra vägen med så fina utsikter, man kan inte tro att det är Sverige man åker igenom, påminner nästan om södra Tyskland! Vid Ingatorp stannade vi och tog avsked av Ove, som fortsatte till Tranås och vi andra tog avsked av varandra efter en av sommarens finaste åkturer. För mig blev det en tur på ca 130 km.

20141012-090602.jpg

20141012-090625.jpg

20141012-090648.jpg

20141012-090712.jpg

20141012-090746.jpg

20141012-090803.jpg

På kvällen kom min gamle kompis Jan-Ulf “Kapten Spinn” Fridén över från Hultsfred, han hade med sig en fin Orkidé till Sollan och bjöd på bakelser mm. Vi såg på tv från slutfinalen i Speedway- GP i Polen. Årets individuella världsmästare blev Greg Hancock, den mest värdiga speedwayförare man kan tänka sig, nu 44 år gammal. Kvällens show bjöd Nicky Pedersen på genom ett av sina inte helt ovanliga vredesutbrott. Ja han är verkligen en personlighet också, på sitt sätt!

Jag som föredragshållare 141006

Har blivit ombedd att komma till Växjö och hålla föredrag om mitt liv i lufthavet. Tycker det låter lite väl högtidligt med föredrag, kallar det hellre berättelse eller kåseri. Får väl handla om “Mitt liv, mitt äventyr”.

Det är inte så ofta nu för tiden som jag ställer upp på sådant här, det är nu drygt 12 år sedan jag slutade flyga, men när gamle vännen Stig R A Svensson ringer och ber så vackert kan man ju inte säga ifrån. Händelsen går av stapeln på:

SVENSK FLYGHISTORISK FÖRENING REGIONAVD KRONOBERG
Plats och tid: Flygklubbens stuga, Småland Airport VXO (Växjö flygplats), kl 16.00 söndagen den 19,e oktober.

20141006-005618.jpg

Min blogg blir mer och mer besökt 141005

20141005-062631.jpg
Hade 224 visningar på min blogg under gårdagen, den 4,e oktober. Intressant utveckling, även en besökare från Malta har varit inne på mina sidor, som numera kan läsas på de flesta språk, bara att välja vilket språk man önskar.

Maltas flagga, som dök upp igår är den 90,e flaggan som kan ses på min Flaggcounter. Undrar vem som har intresse av mig och mina upplevelser på Malta, eller på Cook Islands, som också är representerat på min counter? Hur eller hur, en intressant utveckling. En ständig besökare är från Estland (Estonia) blir nyfiken på vem det kan vara, hör gärna av Dig, min okände vän!

Många skriver på olika media utan att egentligen ha något att skriva om. Jag försöker skriva ner det, som jag tycker varit intressant i mitt liv och det verkar ju intressera folk ute i stugorna världen över. Jag har ändå undvikit att skriva om den dekadens som råder i vårt land efter senaste valet den 14,e september. Framtiden ser dyster ut för vårt land enligt min bedömning. Man strävar efter jämställdhet mellan könen, lika väl består det nya utrikesdepartementet numera enbart av kvinnliga chefer. Där behöver man i första hand kvotera, vilket har blivit ett viktigt inslag i valdebatten eftersom man tycker det är för många män i bolagens styrelser.

Idag är det söndag, blir väl ett besök i Korskyrkan och därefter en tur till Mörlunda där jag ska försöka klara av älgskytteprovet så att jag uppfyller kravet för älgjakten, som börjar nästa måndag. Förra året sköt jag en kalv, det blir mindre och mindre utdelning allteftersom åren går, kan hända intresset avtar med åren. Den finaste jakten tycker jag är harjakt med en bra hund. Det är sällskapsjakt när den är som bäst.

Att tända upp en brasa, ta en kopp kaffe och en macka, kanske grilla en korv medan man väntar på villebrådet ger den där extra kryddan i tillvaron som man så väl behöver för livskvalitén. Ha en bra dag!

Min första looping fredag 141003

20141004-014146.jpg
Tog med gamle kompisen Gunnar Lith (87) till Rotarys lunchmöte på hotell Hulingen i Hultsfred idag. Vi lyssnade till ett intressant föredrag om kapplöpningshundar på Irland. Därefter åkte vi till Virserum ett ärende.

På hemvägen besökte vi monumentet av motorcykel märket Indians konstruktör Carl Oscar Hedström 1871 – 1960. Monumentet står intill vägen några km väster om Lönneberga kyrka på den plats där en gång backstugan stått där Hedström föddes.

Nog inte så många som känner till denna intressanta historia. Harley Davidson och Indian var ganska lika varandra. Hedström hade tidigare jobbat ihop med en av HD konstruktörerna men separerade. Kännetecknande för Indian var att gashandtaget satt på vänster sida i stället för på höger, som övriga motorcyklar har. Anledningen lär ha varit att Hedlund sålde sina hojar till polisen, som på detta sätt kunde gasa med vänster hand och skjuta revolver med den högra. På höger sida satt ett liknande handtag men det var endast för att justera tändningen med. Kanske mest för att sänka tändningen när man kickstartade, så att man inte åkte över styret när motorn baktände, jag var lätt på den tiden och hade respekt för detta startsystem på stora hojar.

Själv hade jag en röd Indian, 1000 cc på 50- talet, som jag sålde för 5 (fem) kronor, den var snygg och fin. På den tiden stod det en Harley på flera logar, ingen ville ha dem, de flesta gick till skrot, samma sak med Indian. Idag får man betala flera hundra tusen kronor för en Indian.

Jag nämnde Lönneberga kyrka. Ett minne poppar upp. Jag hade lärt mig segelflyga och låg väster om Hultsfred och kurvade termik. Jag hade god höjd och bestämde mig för att försöka göra en looping, något som jag aldrig gjort eller varit med om tidigare. Jag tryckte upp farten och steg rakt upp men fegade ur och det blev någon slags wing ower i stället. Skam den som ger sig, jag tog ny fart och fortsatte varvet runt, när jag kom i ryggläge justerade jag så att jag låg rätt på vingarna, vid den efterföljande dykningen fick jag se att jag låg rakt över just Lönneberga kyrka. Inget att rekommendera men visst var det spännande. Det har blivit många loopings och även bunt sedan dess. Jag har till och med utbildat Usama bin Ladins äldste bror Salem bin Ladin i aerobaticens grunder. Men det är en annan historia många år senare.